Fortsätt till huvudinnehåll

Dit drömmar färdas för att dö - Mattias Edvardsson

Något som jag tycker är så totalt och fullkomligt obegripligt, är när föräldrar skadar eller till och med dödar sina egna barn. Jag har inga egna barn, men det känns som att en sådan handling borde gå emot precis varenda instinkt man har som förälder. Det naturliga måste ju vara att till varje pris skydda sin avkomma, no matter what - även om det innebär att man riskerar sitt eget liv. Så är det dock uppenbarligen inte för alla. Minns ni fallet rörande pojken Bobby, från 2006? Den 11-åriga pojken blev under tortyrliknande förhållanden misshandlad till döds av sin mamma och styvfar. Fallet blev mycket uppmärksammat i media, och under rättegången skyllde de anklagade på varandra och båda vägrade att ta något ansvar för det helvete som Bobby genomlidit.

I Dit drömmar färdas för att dö har Mattias Edvardsson försökt få någon form av förståelse för hur det kunde gå så illa. Han har gått längre än att studera protokoll från rättegång och förhör, och försökt sätta sig in i vad som ledde fram till Bobbys tragiska död. I boken har samtliga inblandade fått andra namn. Liisa är en kvinna som växt upp under allt annat än trevliga förhållanden, med en alkoholiserad pappa och en mamma som är alltför undfallande och finner sig i sin makes kalla och stundvis elaka behandling. Liisa är överviktig och har stora problem med acne. Hon har svårt att få vänner, har stort mindervärdeskomplex och ett bottenlöst behov av bekräftelse. Hennes första stora kärlek vill inte veta av henne när han får veta att hon är gravid. När hennes son Sammy föds med Fragil X-syndrom kan hon först inte ta honom till sig, men med tiden växer sig en stark kärlek till pojken fram. Hennes relation till män fortsätter dock vara problematisk, Liisa är mycket osäker på sig själv och känner sig underlägsen. Så träffar hon en man vid namn Brian, en mycket instabil person med väldigt kort stubin, som dessutom njuter av att plåga och tortera.

Dit drömmar färdas för att dö är, enligt vad jag kan avgöra, mycket verklighetstrogen vad gäller Bobbys fruktansvärda tillvaro tillsammans med Liisa och Brian. Jag har läst endel om fallet i samband med att jag läste boken, och känner igen väldigt mycket. Det är oerhört svårt att förstå hur man kan tillåta sitt barn att utsättas för sådana grymheter som Bobby fick uppleva, och jag tycker definitivt inte att det finns några ursäkter. Ändå får man i Mattias Edvardssons bok någon form av förklaring till hur det kunde gå så otroligt snett. Det är en smärtsam bok att läsa, men den känns också viktig. Viktig för att detta säkerligen inte är sista gången vi hör talas om ett barn som behandlas otroligt illa av de människor som borde älska och skydda det.

Jag rekommenderar er alla att läsa boken, den finns att köpa bland annat här och här. Ni kan också just nu delta i en utlottning av tre exemplar på Facebook, gilla och dela denhär sidan så är ni med! Tävlingen pågår till den 10 augusti.

Tack till Mattias Edvardsson och Parabellum Nord AB Förlag för recensionsboken.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo