Iben, Malene, Camilla och Anne-Lise jobbar på Danskt Centrum för Information om Folkmord i Köpenhamn. Då Iben och Malene får hotmail om att de ska dö vänds samtligas vardag upp och ner. Vem är det som skickat mailen? Vad hände egetrnligen när Iben var tillfångatagen i Afrika? Varför är Anne-Lise så konstig?
Undantaget bjuder på en paranoid och spännande handling men även arbetsplatsmobbing och nutida krigshistoria tar upp en del plats. Berättarperspektivet är ytterst intressant då det berättas ur de fyra kvinnornas perspektiv om vart annat. Jungersen har på ett skickligt sätt skrivit de olika delarna så att läsaren hela tiden byter sida. I ett kapitel tycker man att Anne-Lise är en galning, men får full förståelde för henne när det väl är hennes kapitel och då blir i stället de andra elaka. Och in i det sista vet man faktiskt inte ritkigt vem man ska hålla med.
Blandat med berättartexten får man även ta del av artiklar om just folkmord till exempel i Tyskland efter andra världskriget och serbiska krigsförbrytare som ger en intressant brytning i berättandet. Människor beter sig onekligen udda i krigssituationer.
Boken är välskriven och karaktärerna är fantastiskt bra allihop. Den är oerhört spännande, sådär så att man ibland måste läsa vidare för att det spännande ska ta slut så att man kan sova efteråt. Men trots att spänningen kommer ganska tidigt i boken med hotmailen så tycker jag ändå att boken är för lång. Det är för mycket fokus på att lära känna karaktärerna och ibland blir jag bara trött på Malenes ledproblem och Anne-Lises förra arbetsplats. Han hade säkert kunnat redigera bort 100 av de drygt 570 sidorna.
Jag måste även erkänna att boken gav mig mersmak gällande thrillergenren och då menar jag spänningslitteratur utan poliser eller annat rättsfolk så som i vanliga deckare. Jag ska definitivt läsa mer sådant!
Köp boken här eller här.
Undantaget bjuder på en paranoid och spännande handling men även arbetsplatsmobbing och nutida krigshistoria tar upp en del plats. Berättarperspektivet är ytterst intressant då det berättas ur de fyra kvinnornas perspektiv om vart annat. Jungersen har på ett skickligt sätt skrivit de olika delarna så att läsaren hela tiden byter sida. I ett kapitel tycker man att Anne-Lise är en galning, men får full förståelde för henne när det väl är hennes kapitel och då blir i stället de andra elaka. Och in i det sista vet man faktiskt inte ritkigt vem man ska hålla med.
Blandat med berättartexten får man även ta del av artiklar om just folkmord till exempel i Tyskland efter andra världskriget och serbiska krigsförbrytare som ger en intressant brytning i berättandet. Människor beter sig onekligen udda i krigssituationer.
Boken är välskriven och karaktärerna är fantastiskt bra allihop. Den är oerhört spännande, sådär så att man ibland måste läsa vidare för att det spännande ska ta slut så att man kan sova efteråt. Men trots att spänningen kommer ganska tidigt i boken med hotmailen så tycker jag ändå att boken är för lång. Det är för mycket fokus på att lära känna karaktärerna och ibland blir jag bara trött på Malenes ledproblem och Anne-Lises förra arbetsplats. Han hade säkert kunnat redigera bort 100 av de drygt 570 sidorna.
Jag måste även erkänna att boken gav mig mersmak gällande thrillergenren och då menar jag spänningslitteratur utan poliser eller annat rättsfolk så som i vanliga deckare. Jag ska definitivt läsa mer sådant!
Köp boken här eller här.
Låter spännande, tack för tipset, en ny författre för mig.
SvaraRaderaErika: Alltid kul med nya bekantskaper!
SvaraRadera